Välj en sida

Min resa mot ett renare och friskare liv

Medveten konsumtion

Skrivet av Mary Davidsson

Att våga sätta ord på sånt som man inte alltid pratar om. Att utforska ämnen inom allt från andlig utveckling till hur man lagar den perfekta vegofärssåsen. Våga testa nytt. Våga utmanas. Utvecklas. Det är sån jag vill vara. Välkommen att följa med på min resa 🥰 ✨

september 24, 2021

Undrar du någonsin varför du äter just den mat du väljer att stoppa i dig? Varför du väljer en duschkräm framför en annan? Funderar du ibland över hur din kropp egentligen mår på insidan och hur dina levnadsval påverkar den? Det enkla svaret är att både du och jag har blivit programmerade sedan vi föddes. Av vår omgivning, familj, vänner, TV, media. Allt runtomkring har påverkat våra konsumtionsvanor.
Men allt runtomkring har inte alltid haft sin största agenda att influera oss med produkter som är bra för vår hälsa. Vet du verkligen att allt det du har lärt dig är sunt? Vet du verkligen att de produkter som du använder är de som är bäst för din hälsa? Hur medveten är du egentligen om produkterna som du använder till vardags? I det här blogginlägget får du följa med på min resa till att förstå vikten av att granska och ta reda på saker och ting själv.

Medveten konsumtion

NUMB

En dag kommer förhoppningsvis då de flesta av oss vaknar upp ur den dvala som vi föddes in i. Vi valde aldrig våra omständigheter där livet skulle starta för oss. Vi hamnade där ändå. Även om någon hävdar att allting är förutbestämt så valde vi aldrig att bli behandlade på ett dåligt sätt. Att förlora människor vi älskade. Vi valde aldrig att bli sjuka. Vi valde aldrig att växa upp bland dåliga hälsovanor. Men det blev så ändå. Och även om någon hävdar att det finns ett syfte med allt så är sanningen den att vi inte alltid känner så.
Sällan, troligen aldrig, har jag någonsin känt att det finns ett syfte med det som känts som att det sliter livet ur mig. När jag har stått mitt i de stormigaste vindarna som har hotat med att slita med sig allt som jag trodde var min trygghet. När vindarna varit så starka att de nästan fått mig att lyfta från marken för att försvinna iväg som ett hjälplöst pappersflygplan in i en ilsken orkan. Då har jag aldrig känt att det har funnits ett större syfte med det som sker. När jag höll om min gravida mage och marken under mina fötter försvann när min bästa vän stod i dörröppningen med ett förtvivlat ansiktsuttryck och rödgråtna ögon och sa “Johanna är död”. Det fanns inget syfte med det. Allt som fanns var bara en våldsam och grym smärta. Omöjlig att klä i ord. 

Medveten konsumtion

Många av de saker vi är med om i livet är omöjliga att benämna som ett syfte som föder ett annat syfte. Fullkomligt omöjliga. Och det är kanske inte meningen att vi ska se det så heller. Det kanske inte är meningen att vårt mänskliga intellekt ska förstå kopplingen mellan mänskligt liv och syfte på en djupare nivå. Allt jag tror är att varje människas liv har ett syfte – och det är att utvecklas. Allt är ständigt i förändring. Därför får vi aldrig fastna i vart vår resa började, det vi inte kan påverka.
Många växer upp i familjer med sunda hälsovanor och får en väldigt god start i livet. Medan ännu fler växer upp under omständigheter som kan ses som en uppförsbacke i början av livet. Men det handlar aldrig om vilken punkt vi startar från. Det handlar om att vi satsar på att utvecklas och inte låter vårt liv definieras av vårt förflutna. Jag tror att vårt syfte är att utvecklas enskilt för att vi tillsammans utvecklar det kollektiva medvetandet. Att utvecklas innebär att bli medveten. Att vara medveten är att kunna se bakom slöjan av illusioner. Men för att kunna se med medvetna ögon behöver vi våga ställa frågor.

  • Hur tänker jag?
  • Vad/vilka har influerat mig att tänka så?
  • Hur ser mitt liv ut?
  • Vad/vilka har influerat mig att leva så?
  • De som har influerat mig, vart har deras influenser kommit från?
  • De som jag influeras av, har de särskilda intressen i att vilja influera mig? (pengar, makt etc.) 

Det handlar kort och gott om att lära känna sig själv och att våga gå ur ledet för en stund och fundera över vilket led man faktiskt står i. Och att fundera över vart kön leder. Kanske vill man inte ens stå kvar i den kön. Vi behöver sluta leva på autopilot! Att koppla ner världen runtomkring kan vara något av det viktigaste du gör för dig själv (framförallt online-världen). Det låter dig skapa mer plats åt den inre kompassen som vi alla har.
Bara se på din kropp. Det är den viktigaste gåvan du som människa har fått. Den berättar ständigt för dig hur du mår. Det jag skriver nu kan säkert trigga någon som lider av något besvär. Jag vill försäkra dig om att jag skriver det med all välmening och respekt. Kroppens signaler har som syfte att berätta att det finns något som är i obalans. Något som behöver läkas. Många av de åkommor vi får är resultat av att man har blundat för tidigare, lindrigare åkommor. Ofta går vi med symptom länge innan vi börjar gräva i vad det är kroppen försöker berätta för oss. Först berättar kroppen att något är fel. Ju mindre du lyssnar, desto mer högljudd blir den. Tillslut skriker den. Då har du hunnit bli ordentligt sjuk. Kroppen vill bara läka. Den vill bara hålla dig frisk. Men hjälper du den?

Medveten konsumtion

Läkare och läkarvården har en sådan status i samhället att många av oss tror blint på varenda bedömning som görs. Men vad händer när läkarna inte vet varför din åkomma har uppstått eller hur den bör läkas? Vad händer när flera läkare bedömer dina åkommor på olika vis? Vad händer när läkarens rekommenderade medicin inte fungerar? Missta mig inte för att vara arrogant. Läkarvården behövs och är i många fall nödvändig för att människor ska kunna tillfriskna och överleva. Men känns det inte som att det saknas något? Har du aldrig funderat över varför läkarvården framförallt fokuserar på kemiska läkemedel, ovsett åkomma? Många av oss vet vad läkemedel gör med våra kroppar. De läker en del, men förstör en annan.
Hur kommer det sig att man som patient inte blir informerad om alternativa, naturliga läkemedel eller behandlingar? Varför berättar inte läkare om naturliga preparat som fungerar minst lika effektivt mot ens åkommor? Men utan otäcka biverkningar som läkemedlen kan medföra. Hur kommer det sig att man sällan får rådet att hjälpa kroppen att läka sig själv? För du vet väl om att kroppen är uppbyggd för att rena och läka sig själv? Det är dess huvudsakliga syfte – att ställa allt i balans. Det är vad din kropp arbetar med, varje sekund av ditt liv. Alla organ samverkar för att hålla kroppen så frisk som möjligt. Men varför pratar vi inte mer om vad den enskilda människan gör för att ens kropp ska kunna utföra sin huvudsakliga uppgift? Varför pratar vi inte mer om varför vi inte väljer att äta kost som hjälper kroppen att läka? Tänk om svaret på läkning för många åkommor (läs i princip alla) ligger i kosten vi äter, vår dagliga aktivitet, våra känslor, vår miljö? Tänk om du kunde påverka din kropp i hur bra den skulle må. Det vill säga hur bra du ska må. Hade du valt att ändra din kost för att få tillbaka hälsan? Hade du valt att utföra mer aktiviteter som främjar din hälsa och valt bort andra aktiviteter som skadar den? Eller hade du valt läkarens rekommenderade läkemedel som en mirakelkur? Är det inte märkligt att vi förväntar oss att må bra utan att behöva förändra någonting? Som att vi förväntar oss att komma till en ny destination trots att vi inte väljer en annan väg. Frågan vi alla behöver ställa oss är – vad är jag villig att göra för att min kropp ska må så bra som möjligt?

VÄGEN MOT ETT RENARE LIV

Jag minns tillbaka till mitt sexåriga jag och stunderna när jag lekte med min bästa kompis Jocke. Jag minns hur vi en dag bestämde oss för att rädda marken som höll på att dö under äppelträdet ute på vår gård. Runtomkring växte gräset alldeles grönt och frodigt. Men just där, under äppelträdet var marken alldeles nött. Helt utan växtlighet, bara en gråbrun plätt av packad jord. Vi kunde inte förstå varför marken hade blivit skadad på det viset.
Men vi skulle minsann rädda marken, jag och Jocke. Vi klippte loss en bunt med grässtrån från den friska delen av gräsmattan som vi tog med oss in till hans rum. Vi blandade grässtråna med lite vatten och tvål i en skål. Sedan tog vi Jockes gamla kaffebryggare som han hade fått från sin mormor att leka med, och satte i kontakten i eluttaget. När kaffebryggarens platta hade blivit varm la vi på gräset och lät det steka en stund. Det spreds en mycket annorlunda odör i rummet som är svår att sätta ord på. Men om jag hade fått känna doften igen hade jag vetat att det var exakt den doften. Vi tog med oss det stekta gräset ut till den kala plätten under äppelträdet och grävde ner det i jorden. “Om några dagar kommer det att växa upp friskt och grönt gräs under äppelträdet”, sa vi. Det var vi säkra på, jag och Jocke.

Det kanske var den dagen som det föddes inom mig. Det där med att man får ta saken i egna händer om planeten ska kunna räddas. Den där dagen då jag och Jocke skulle rädda marken som höll på att dö under äppelträdet ute på vår gård. Kanske var det just den dagen som jag blev en sån som skulle bry sig om naturen och värna om vår planet? Men det skulle dröja många år i ett omedvetet levande innan jag kom i kontakt med den delen av mig själv igen. Det skulle dröja länge innan jag kopplade samman hur jag tog hand om mig själv med hur jag tog hand om planeten.

Medveten konsumtion

Några år senare var jag en cool tonåring. Jag försökte åtminstone vara det. Att vara cool. Det var allt som räknades då på den tiden. Antingen var man cool eller så var man ingen. Och ingen ville tillhöra dem som var det sistnämnda. Blossandes frenetiskt på en cigg satt jag och min bästa vän på en parkbänk mitt i natten och pratade om livet och allt. På marken runt våra fötter låg det kanske tio, tjugo fimpar från vårt kedjerökande de senaste timmarna. Vi satt ofta så, och rökte cigg efter cigg. Mellan skrattanfallen och pratet flög det ner glödande fimpar på marken som en efter en släcktes med någon av våra fötter.
Vi hade inte en tanke på miljön. Vi brydde oss inte ens om vår egen hälsa. Så hur skulle vi ha plats för omtanke om vår planet? Jag ser tillbaka på den där nonchalanta tonåringen och kommer ihåg att hon var jag. I en annan tid. I en tid när det var coolt att inte bry sig. Jag minns henne så väl. Och jag är glad och tacksam över att hon idag har vuxit upp till en människa som bryr sig. Som har vågat plocka fram den där omtanken som hon under flera år kämpade för att hålla gömd djupt inuti. Till en person som vill och vågar ta ansvar. Men det känns viktigt att också skildra hela bilden. Hur mycket det än tar emot att säga det, så är sanningen den – jag har inte alltid varit en person som har levt i enlighet med mina innersta värderingar. För att bry sig betyder att vara sårbar. Och för att kunna vara sårbar behöver man knäppa av sig rustningen, sänka skölden och lägga ner svärdet. Det tog mig många år att bygga upp den sorts trygghet som krävdes för att våga bry mig och känna in i det där innersta. Det som på riktigt är jag.

TRASH HERO

Åren gick och jag befann mig på en paradisö mellan Malaysia och Thailand. Jag hade rest halva jordklotet på min allra första resa utanför Europa helt ensam. Bort. Jag behövde bort. Jag behövde distansera mig från allt och alla i mitt liv för att kunna hitta min egen röst. Jag visste inte hur den lät längre. Det var för mycket annat oväsen som överröstade den. Jag levde ett liv där jag var överöst med vänskaper och hade ett stort socialt nätverk. Jag pratade med olika vänner varje dag och umgicks i princip dagligen med någon. Men ändå hade jag aldrig känt mig så ensam i hela mitt liv. Jag hade tappat kontakten till mig själv. 

Medveten konsumtion

En dag befann jag mig på en longtailbåt mitt ute på det gröna havet tillsammans med en grupp främmande människor och några personer som jag hade lärt känna under min resa. Vi var ett femtiotal turister och lokalbor som var på väg till en ö för att plocka skräp. En grupp människor placerade på massa longtailbåtar mitt ute i vattnet. Jag kan minnas det brummande ljudet från båtarna och känslan av gemenskapen. Vid den tidpunkten hade jag aldrig i vuxen ålder riktigt engagerat mig i miljön på det sättet. Även om jag till viss del källsorterade mina sopor så levde jag inte direkt ett miljömedvetet liv.
Att följa med den ideella organisationen Trash Hero för att plocka skräp på en ö blev en oerhört stark upplevelse för mig. Att få en inblick i hur otroligt mycket plast och skräp som sköljs i land från havet var en ögonöppnare. Även om det trots allt dröjde ännu några år innan jag började förändra min egen livsstil och konsumtion till ett mer miljövänligt sätt att leva så hade det såtts ett frö. Dagarna efter att jag var med och städade på ön kom jag på mig själv med att gång på gång fundera över miljöfrågor som aldrig förut i vuxen ålder hade intresserat mig. Det kändes som att jag hade hittat nyckeln till en sedan länge stängd dörr.

Jag har särskilt ett starkt minne från att ha blivit medveten om mitt sätt att leva. Medvetenheten slog ner över mig som om jag hade blivit träffad av en blixt från klar himmel. Från ingenstans föll vetskapen över mig och sådde ännu ett frö. Även detta är ett minne från samma paradisö. Jag bodde i en bungalow som låg alldeles nära havet, men ändå en bit in i djungeln. Det ingav en känsla av att leva mitt i naturen bland fågelkvitter och höga palmer. Jag älskade det och hade aldrig känt mig mer hemma förut. En dag stod jag och tvättade mig under bar himmel i en dusch som inte hade något tak. Jag minns frihetskänslan av att kunna se upp mot himlen samtidigt som jag lät vattnet rinna över min nakna kropp.

Medveten konsumtion

Helt plötsligt blev jag varse om hur min duschkräm luktade. Doften av kokos som jag alltid hade älskat luktade allt annat än kokos! Det luktade rent utsagt giftigt. Kemikalier. Det slog mig från ingenstans att jag stod och tvättade mig med gifter! Jag hade aldrig förut riktigt lagt en tanke på det. Jag hade mer eller mindre alltid varit besatt av att lukta gott. Jag använde mig av stark parfym dagligen. Smorde in kroppen med hudkräm som framförallt skulle lukta gott. Mina kläder stank av sköljmedel som jag överdoserade för att det skulle lukta “rent”. Att lukta gott var en stor prio i mitt liv och jag hade nästintill fobi för kroppsliga odörer. Det gällde allt från skönhetsprodukter till hushållsprodukter och doftpåsar som var utplacerade överallt i mitt hem. Att lukta gott för mig innebar allt annat än naturliga dofter. Allt var starkt parfymerat med konstgjorda dofter av fruktigt, fräscht, vanilj och kokos. Medvetenheten kom över mig alldeles plötsligt och satte ännu mer tankar i rullning. Vad är det egentligen i de produkterna jag använder dagligen? Och hur påverkar de min kropp? 

Gjorde jag en 360 och började leva mer medvetet? Jag är ledsen om jag gör dig besviken men trots det dröjde det ytterligare några år innan jag på riktigt tog av mig skygglapparna och började eftersöka information om de produkter jag använde. Väl hemma från min resa började jag intressera mig för detox och lärde mig mer om hur kroppen fungerar. Men det dröjde ytterligare några års arbete med självutveckling innan jag på riktigt implementerade mer hälsosamma vanor i mitt vardagliga liv. 

PROGRAMMERAD

Förra året hade Keeyan spillt ut chokladdryck i min tygsoffa. Snabbt som blixten satte jag in oss i bilen och åkte till närmaste butik för att köpa något medel som skulle få bort den mörka fläcken på sofftyget. Jag kom hem med en rosa flaska Vanish och sprayade på sofftyget. Samtidigt postade jag en bild på Vanishen på min Instagram story och berättade om “katastrofen” som skett. “Kommer fläcken gå bort tror ni?” Där föll ännu en polett ner. 

Två personer skrev till mig att jag borde tänka på vad jag använde för produkter till fläckborttagning. De gav mig tips på andra miljövänliga och giftfria alternativ. Och där kom den igen, den där vetskapen om att “shit, vad dum jag är! Det där vet jag ju redan!” Trots att jag vet om att det är giftiga kemikalier i hushållsprodukterna och skönhetsprodukterna som jag använder, så har jag fortsatt att använda dem. När jag skulle få bort fläcken på soffan fanns det inte en enda tanke på naturliga produkter. I butikshyllan såg jag direkt vilken flaska jag skulle ta. Vanish som jag hade sett reklam på säkert hundra gånger genom livet utan att medvetet lägga det på minnet var det självklara valet trots vetskapen om att medlet är skadligt för hälsan och miljön. Det var inget medvetet val. Mitt undermedvetna hade redan blivit programmerat med slogans som “Säg hej då till fläckar”, “och smutsen är väck” – jag har ju likt många andra, blivit matad med reklamen genom åren att Cillit Bang och Vanish bland annat är de enda medlen som biter på tuffa fläckar. Utan en tanke på vilka gifter och kemikalier flaskan innehöll, sprayade jag på skummet på min soffa. Även om jag vid den tidpunkten hade börjat leva mer miljömedvetet så är det skrämmande att se hur samhällets programmeringar naglar sig fast inom en. Det fick mig att stanna upp och verkligen utvärdera vilka produkter jag och mina barn konsumerar. Allt från städprodukter till hygienartiklar.

ALLT BLIR VARDAG TILLSLUT

Det fina är att när du börjar bry dig ordentligt om din kropp och skapar hälsosamma förändringar i de produkter du konsumerar så värnar du samtidigt om miljön. Det borde vara självklart egentligen, att de produkter som inte är nyttiga för vår miljö inte är nyttiga för oss heller. Och vice versa. När du använder giftfria produkter som är biologiskt nedbrytbara tar du hand om din kropp och planeten på samma gång. 

I nästa blogginlägg kommer jag att dela med mig av några miljövänliga och giftfria produkter som jag använder. Allt från tandkräm till tvättmedel, hur jag tvättar mitt hår utan schampo och balsam och lite annat. Det kändes naturligt att börja med att beskriva min egen resa mot en mer miljömedveten livsstil eftersom jag tror att många kan ha svårt att se sig själv byta bort sina favoritprodukter. Jag älskade mitt Kevin Murphy plumping schampo och balsam. Och det finns många andra produkter som jag uppskattade i min vardag förut. Men när jag har öppnat upp mer av min medvetenhet finns det ingenting hos mig som saknar det som var förut. Vetskapen om vad förbrukningen av kemikalier har för effekter på min och mina barns hälsa, såväl kortsiktigt som långsiktigt gör det omöjligt för mig att ens tänka tanken på att gå tillbaka till de traditionella produkterna. Allt blir vardag tillslut, det är bara så det är. Oavsett vilken förändring du gör kommer det att kännas märkligt till en början. Beroendet av vana och igenkänning är så starkt hos människan. Men jag hoppas kunna inspirera dig till att välja att konsumera mer medvetet. Att du ska våga gräva lite djupare i vad dina hushållsprodukter innehåller och vilken negativ inverkan de kan ha för dig, din familj och vår planet.

Tack för att du läste! Vad har du för erfarenheter av medveten konsumtion? Kommentera gärna, låt oss inspirera varandra ✨ Vi hörs snart igen! Love Mary ❤️

DU KANSKE ÄVEN GILLAR DE HÄR INLÄGGEN…

Nymåneritual i jungfruns tecken

Ikväll är det dags för en efterlängtad nymåneritual! Nymånen infaller i jungfruns tecken idag den 7 september och det...

0 kommentarer

Skicka en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

LÄS DE MEST POPULÄRA INLÄGGEN
Så gör du en nymåneritual
Lär dig räkna med numerologi
Så gör du en fullmåneritual
Från utmattning till välmående med Weekenman